Djup hjärta

Att drömma en dröm om att allt fixade sig. Att drömma att ja kunde förlåta dig. Sedan blev allt bra. Jag vaknade upp, och upptäckte att allt var bara en dröm och att klumpen i magen sitter kvar. Inget är fixat. Allt är som förut. Inget är normalt. Allt blev som de blev. Jag som bara ville ha ett ynka förlåt. Nu dränks man för det. Jag mår ändå dåligt. Jag vet att det inte finns något att fixa egentligen. De blir sjukt svårt. Men jag tror att tiden får ta det, får vänta och se. Jag har sagt förlåt, för allt ja har gjort. Det jag vill nu ha är att ja nu ska vara en lyriks person, som kan vara posetivt igen och få ett leende på läpparna. Vill inte vara ledsen, orolig och arg. Jag vill ju leva livet, inte tänka på andra. Hur de har det, hur glada dem är. Allt är upp till en själv och vad man gör det till. Det är det som räknas. Idag ska man ringa till Lund. Se om man kan förstå snibben och sen se om man kan åka dit nästa tisda med Jake. För att han inte ska sitta hemma hela dagarna. Men vad ja är glad att ja ha han. Han är mitt liv, mitt finaste hjärta. Igår gjorde han ordning min tröja, tvättade den. Den förstördes. Men tänk på de posetiva och allt han gör för mig. Kunde ge han allt i hela världen. Han berättar att ja är den är den finaste. Jag älskar han så. Han är min bästa vän. Mitt hjärta.