Vill vara stark, kunna lyfta upp mig själv igen.
Denna veckan som kommer nu, kommer vara lika hård som förra, fast ja ska försöka vara stark. Jag ska ge allt i skolan och inte vara så narvös för redovisningarna. Jag vill börja hoppas igen, fast det kommer nog ta lite tid. Jag vill börja tänka som ja brukar, tänka posetiv, på glada saker. Jag vill vakna med ett leende och säga att de kommer bli en bra dag.
I fredags var jag verkligen nere, jag fick reda på att den killen jag hade träffat på internet också dissade mig. Jag vet inte, jag ska nog inte ha en kille. Så lägger de på hyllan ett tag nu, vill inte ha de i min omgivning. Varför ska ja försöka hela tiden om det inte går. Orkar inte...sen kan ja börja tänka på min halloween kostym. Måste vell börja pyssla med den. Se va man ska vara och vilka kläder man ska ha.
Men ja först blir de skolan, har bara en vecka kvar innan tentor och nu börjar det kännas. Ska verkligen ta tag i de nu och börja tenta plugga. Jag måste se till att de kommer gå, eller iallafall lite. Men jag tror inte jag kommer få in allt, inte mmed mikrobiologin och me biotoperna så vet man inte vad man ska plugga på.
Men ja först ska jag ställa mig upp på benen igenoch vara stark.
söndag 17 oktober 2010
onsdag 13 oktober 2010
Luften e slut
Hej eller godkväll
Jag vet inte vad jag är,jag står någon annanstans. Jag finns inte på jorden, svävar på moln, och ser ut över världen. Vill inte känna vad jag har hjärtat, vill inte tänka vad jag har i hjärnan. Jag ser bara allt där nere, de lyser och på nått sett ger de värme.
Heroskopet hade rätt, denna veckan har inte varit lätt. Jag har inte varit mig självoch jag har verkligen variti botten, flera gånger. Kommer upp till ytan för att hämta luft och sen åker man längre ner igen. Jag vet att de är väldigt svårt för alla nu. Det är inte en lätt tid. Men ja just nu mår ja så jävla skit för; skolan, har lagt ner Etologin, hur ska ja kunna hinna med den??!! Har inte kunnat göra nått denna veckan i boken och inte arbetet heller. Sen är de pengar, har inget öre, sen katterna, så synd att de måste vara ensam hela dagarna, killar, varför ska de finns för, måste man ha ett hjärta åt dem? Sen är det all denna plugg, plugg och åter plugg.
Imon så ska Morfar begravas, vill det inte. Jag vill inte säga hej då till han. Vill inte att han ska vara borta....men ja imon ska ja lägga rosen på hans grav och ge han en sista lång kram. jag kommer sakna dig så Morfar, de kommer vi alla att göra. Älskar dig <3
Men ja sen måsteman ju komma tillbaka till verkligheten någon gång. Den dagen vill ja ha ett leende på läpparna.
Jag vet inte vad jag är,jag står någon annanstans. Jag finns inte på jorden, svävar på moln, och ser ut över världen. Vill inte känna vad jag har hjärtat, vill inte tänka vad jag har i hjärnan. Jag ser bara allt där nere, de lyser och på nått sett ger de värme.
Heroskopet hade rätt, denna veckan har inte varit lätt. Jag har inte varit mig självoch jag har verkligen variti botten, flera gånger. Kommer upp till ytan för att hämta luft och sen åker man längre ner igen. Jag vet att de är väldigt svårt för alla nu. Det är inte en lätt tid. Men ja just nu mår ja så jävla skit för; skolan, har lagt ner Etologin, hur ska ja kunna hinna med den??!! Har inte kunnat göra nått denna veckan i boken och inte arbetet heller. Sen är de pengar, har inget öre, sen katterna, så synd att de måste vara ensam hela dagarna, killar, varför ska de finns för, måste man ha ett hjärta åt dem? Sen är det all denna plugg, plugg och åter plugg.
Imon så ska Morfar begravas, vill det inte. Jag vill inte säga hej då till han. Vill inte att han ska vara borta....men ja imon ska ja lägga rosen på hans grav och ge han en sista lång kram. jag kommer sakna dig så Morfar, de kommer vi alla att göra. Älskar dig <3
Men ja sen måsteman ju komma tillbaka till verkligheten någon gång. Den dagen vill ja ha ett leende på läpparna.
lördag 2 oktober 2010
Till minne av dig älskade Morfar
Hej eller ja gokväll, klockan är halv nio på kvällen och jag borde vell sova redan nu. Är riktigt trött, men tror inte att jag kommer få sova nått i natt heller. Denna gång vill ja inte ägna några ord till killar som är idioter eller fåniga läxor som tynger axlarna. Utan jag vill ge denna stund till min kära Morfar.
Morfar gick bort igår vid två tiden och jag som alla andra saknar han så. Nu känns allt så tomt, man kan inte fatta att de är sant. Men när man vet att mormor är där själv och morfar inte sitter i sin stol så skär de i hjärtat. Ingen som kommer säga att fåglarna ska matas eller säga att värmen ska höjas. Men ja de kommer vi ändå att göra. Han kommer fortfarande sitta där i sin stol, med sin pipa i ena handen och se ut genom fönstret på sina vackra blommor.
Men ja nu är det minen, och det är minen som ska minas. Det är vi som ska berätta om han vidare och han kommer alltid att följa oss i våra hjärtan. Han var en godhjärtad och så omtänksam.
Nu kommer mitt hjärta att flyga upp till honom också. Jag är glad att jag ändå fick säga hej då och att vi var så många som fick göra det. Det kändes så mycket skönare.
Det var faktiskt väldigt konstigt, natten innan drömnde jag att vi alla (familjen) satt runt ett bord och grät. Sen vaknade jag och hade tårar i ögonen...efter de kunde jag inte somna om.
Men ja till minne av dig, Sigurd Benjaminsson, vi älskar dig så!!!
Morfar gick bort igår vid två tiden och jag som alla andra saknar han så. Nu känns allt så tomt, man kan inte fatta att de är sant. Men när man vet att mormor är där själv och morfar inte sitter i sin stol så skär de i hjärtat. Ingen som kommer säga att fåglarna ska matas eller säga att värmen ska höjas. Men ja de kommer vi ändå att göra. Han kommer fortfarande sitta där i sin stol, med sin pipa i ena handen och se ut genom fönstret på sina vackra blommor.
Men ja nu är det minen, och det är minen som ska minas. Det är vi som ska berätta om han vidare och han kommer alltid att följa oss i våra hjärtan. Han var en godhjärtad och så omtänksam.
Nu kommer mitt hjärta att flyga upp till honom också. Jag är glad att jag ändå fick säga hej då och att vi var så många som fick göra det. Det kändes så mycket skönare.
Det var faktiskt väldigt konstigt, natten innan drömnde jag att vi alla (familjen) satt runt ett bord och grät. Sen vaknade jag och hade tårar i ögonen...efter de kunde jag inte somna om.
Men ja till minne av dig, Sigurd Benjaminsson, vi älskar dig så!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)