Inte redan

Trött, vad mer kan man säga. Nu när mina planer har blivit ändrade. Så får jag hitta på nya. Så vad och hur ska jag göra nu. Jag kan egentligen inte skaffa en hund fast jag vill. Det kommer bli så svårt sen. Jag vet att jag kan skaffa en, men just nu vill inte mitt öde det. den vill en annan väg. Fast man ska inte alltid lite på ödet. Jag har tillochmed frågat min pappa efter svar. Men inget ord. Tyst.

Det är svårt att veta vilken framtid man ska välja. Vilken stig man ska ta. Önskar att det vore enkelt. Men det är det inte.

Nu har jag ändå skickat mail till studievägledningen, sedan får jag se vad dem säger. Om det är det ja ska fortsätta med. Men min rädsla är stor. Jag vet att jag egentligen vill hålla på med hundar så mycket mer än insekter. Så egentligen vet jag min väg. Men jag vill inte jobba på samhall i tre år till. Fast det är nästan det jag får göra ändå. Där som en arbetsplats ska vara tillför min sjukdom, istället gör så att jag mår sämre. Så ont, trött. och ingen ork alls. Det är därför min kära pojkvän kämpar igenom min artikel idag, som jag visste var mycket problem med. Men den får vänta tills lörda. Då jag sätter mig med den och ser om jag kan förstå mina fel. Blir bara arg på mig själv.

Nu är det snart tv för min del, sedan sömn. Imon är det fredag, första ledigheten på länge. För att ta lördan och söndan sedan och fixa det klart. Eller göra det bättre.

men jag orkar faktiskt inte tänka på framtiden. för mig vill jag inte ha den här, inte nu. Inte redan.

Nu idag ska jag köpa min pojkväns present, lite tidigt. Men den är perfekt! :) Sedan blir jag troligtvis färdig med examens arbetet idag. Som Jake sedan få rätta. Tur att man har en så snäll kille :) efter det blir det att lämna in den till göran. Bara redovisningen att fokusera hela nästa vecka på. Nu längtar jag till England så mycket. Vill dit nu, framförallt att få semester.

Ge förslag!

Tänkte fråga er läsare efter tips och råd. Vad ska jag göra, eller vad tycker ni? Kom gärna med förslag!! 1. Ska jag läsa master till våren, alltså i Januari. 2. Ska jag vänta med master till nästa höst. Då har jag samlat in mer pengar. 3. Ska jag läsa till hund-instruktör och skaffa en hund. Sen strunta i master eller vänta med det. 4. Ta med katterna till England, börja ett nytt liv. Jag vet inte om det sista dock. Men mina tankar spinner runt i huvudet på mig. Jag vet verkligen inte hur jag ska göra. Vill bara veta. Jag är så rädd att ta taget och börja med master tidigare. Framför allt när jag inte har några pengar, till det nu. Sedan att jag får vänta ett helt år, jag klarar inte av det. Jag är för rastlös. Jag måste göra nått. Kan inte läsa hund utbildningen om jag inte har hund. Om min syster flyttar tar hon med sig hunden. Då går detta inte. Frågan är...hur ska livet bli, efter ex-jobbet. Ge gärna förslag!!

Saker som ni inte vet.

Att jag e full här och nu. Att jag troligtvis kommer bli vegetarian inom de senaste sex månaderna. Att jag troligtvis kommer flytta inom de sex månaderna. Art jag ska redovisa mitt examens arbete snart och är jätte narvös. Att jag tröstäter. Att jag älskar min kropp, som jag nu har fått. Att jag tycker det är skrämande att blrja master. Att jag räddför att få förtroende för nya människor. Att jag hatar tar mina sprutor. Att jag älskar min pojkvän och mina katter. Men de visste ni ju redan.

Saker som ni inte vet.

Att jag e full här och nu. Att jag troligtvis kommer bli vegetarian inom de senaste sex månaderna. Att jag troligtvis kommer flytta inom de sex månaderna. Art jag ska redovisa mitt examens arbete snart och är jätte narvös. Att jag tröstäter. Att jag älskar min kropp, som jag nu har fått. Att jag tycker det är skrämande att blrja master. Att jag räddför att få förtroende för nya människor. Att jag hatar tar mina sprutor. Att jag älskar min pojkvän och mina katter. Men de visste ni ju redan.

Älska, glömma och förlåta

Älska glömma och förlåta

Detta kan sammanfatta detta året. Riktigt mycket, stämmer in så väl.

Älska: till alla dem som har varit här för mig. Till alla dem som har byggt upp mina ben igen. Till min älskade mamma som hjälper mig hela tiden. Hon vill bara väl. Jag älskar henne. Till mina syskon, för all hjälp och för att ni har stöttat mig. Till min älskade pojkvän. Men ett STORT tack till mina två små vänner, mina två små bebisar. Ja, ni räddar mamma igen. Älskar er, önskar bara att jag kunde sagt det med ord också.

Glömma: att glömma det som har varit. Jag orkar inte grubbla varför längre. Varför hände det? vad det mitt fel? Var det verkligen jag? Jag önskar, men nu är det som det är. Jag måste glömma det. Det är som det är. Jag gjorde som jag gjorde. Nu är ingen där. Det är det som gör så ont. Svider i hjärtat, och tårarna är aldrig långt borta. Men jag måste fortsätta. Om dem inte vill, så ska jag bara fortsätta. Jag kan inte gå in igen. Jag vet att jag borde strunta i det, växa upp. Men ja det var för hård smäll jag fick. Nu, att det var jag som skulle göra så att dem fick välja sida. Det var inte så jag menade. Ni får komma hit, ni får höra av er. Ni är fortfarande i hjärtat där inne. Bara för att jag har tagit bort en vän, ska man sota för det då? Men som sagt, jag kämpar på. Synd att andra ser det så tydligt, jag är som ett glas fönster. Alla kan se in i mig. Men glömma, det är ett stort steg.
  Glömma, som att glömma, det som nu kommer att hända. Jag skriker inom mig, vill bara rycka av allt hår. Skrika så förbannat högt. Ingen vet, Ingen! Men alla är där, därför får jag bara glömma det. Alla vill ju bara väl, älska. Jag måste bara förlåta det. Inom sin tid.

Förlåta: jag måste komma över det. Det steg som min syster har gjort. Jag ska vara stolt. Här sitter jag nu, förargad. På henne. Min syster. Jag vet att det var inte hon som förstörde de planer som var en sån stor dröm som jag hade. Jag vet att det är mitt fel. Tårar rinner ner för kinden. jag förbannar mig själv. Gräver ner mig. Jag måste inte. Jag kunde fixa det. Jag hade inte behövt att läsa master. Jag kunde läsa hund direkt. Skaffat en så hade det varit bra. Men nu så var Lund först. Det var det som jag tycker är viktigare. jag måste förlåta mig själv först. Jag måste acceptera att jag är den jag är. Jag måste älska, glömma och förlåta mig själv. Sen får jag bygga upp livet. det liv som jag vill ha.

Master
England
Hundpsykolog
Allt det där.
Inget är som man planerar, inget är som man vill att det ska vara. Livet är inte lätt. Du får bara följa det. Följ dina drömmar. Men om det inte går, försök igen. Ge inte upp. Om du inte kan ändå, gå en annan väg. Se vad det leder. Livet går vidare ändå. Du måste lära dig älska, glömma och förlåta.

Hundratio

Tenta, hoppas att den e bra. Så att man fixar den.
Nu ska den sista tentan skrivas i naturvård och artmångfald. Förhoppningsvis.
Sen kör vi i hundratio när vi kommer hem.
Den 13 september skall redovisas.
Redan super nervös, över allt som ska hinnas med att skriva.
Jag e så rädd att inte hinna, tre veckor.
Det är mitt mål.
Sen drar jag den 14!