Trötthet är ångest och stress

Dagen efter. Hör svalorna sjunger mot den klar blå himlen. Sitter man här och känner hur solen försöker bränna sig in imot huden. Jag andas tungt. Mina ögon är uppsvullna, men inget ovanligt att vara trött. Trött är något jag vet är normalt för mig. Trötthet är något jag vet att ja kommer ha hela livet. Att känna hur ögonen bränner varje dag. De bränner olika varje dag, olika mycket, beroende på hur mycket trött pch sömn jag har fått. Jag som tyckte att jag sov inatt, jag drömmde, då sover man ju. Men tröttheten kommer aldrig försvinna. Om man inte slutar med alla dessa medeciner förstårs. Med tröttheten så kommer de så mycket annat. Jag blir irriterad lätt, för små skit saker eller så missuppfattar jag folk fel. Hur många gånger är det inte som de händer för de jag älskar, vänner, familj och pojkvänn. Men dem starkaste vet, det är dem som kämpar. Jag vet att det är mitt fel, att det är jag som ska ändras. Snart kommer de starka inte hålla ut längre. Men att medecinerna tar mina krafter så mycket, gör så ont i mig. Men om ja inte har dem så gör de ännu ondare. Så var ska man samla sin kraft. Vad ska man få den ifrån? Desamma gäller nu han som igår åkte tillbaka till England. Till sitt hem. Jag hade klump i hela magen igår. Nu idag, dagen efter, så känns det ännu värre. Bara för att ja vet att när ja kommer hem, så är han inte där. Ingen Jake, inger prat, ingen som har städat, bara katterna. Men jag kan säga att arez var riktigt glad över att få sova i sängen. Vaknade upp mitt inatten över att ja trodde Jake var tillbaka, de var arez som höll om mig där. Min lilla hjälte. Men bebis. Så, livet går ju ändå vidare. Jag måste verkligen kämpa med examens arbetet nu. Så himla mycket kvar att skriva. Jag jobbar heltid, till fyr varje dag och sen ska man inte glömmma att plugga på tentan med. Mycket att göra. Jag är som sagt stressad. Men ja vill så gärna redovisa i september nu. :( vill! De menas med att ja måste få fram mitt resultat i helgen. De som har krånglat hela tiden. Ja måste säga, vad ja har gjort de fem veckorna på Öland. Nu. Ja vill så gärna ha semester. Därför blir det att gå ner 75 % för att hinna med. Jag förlorar jätte mycket pengar, men det är min ända lösning. Annars vet ja inte. Bara för att ja vill få gjort det där examens arbetet. Så man kan slippa vara stressad och ha nått efter sig. Sen ska ja också ta spruta på mig själv idag. Se om ja klarar av de. Måste fixa det, måste, nya medeciner. Hoppas ja bara mår bättre av det.

Snabb uppdatering

På väg in mot spenshult och prata om min medecin. Förhoppningsvis får ja byta, blir de troligtvis sprutor, men hoppas att de inte e allt för illa. Jag har nu mått så dåligt av min medecin att ja har haft en sån fruktansvärd illamående känsla. Men nu hoppas ja på att det kan ta slut. Sen ska ja inte se om man kan åka in till stan och köpa convers. Denna helgen var faktiskt trevlig om man inte tänker på hur uppäten ja blev av myrorna. Nu kliar det så ja inte vet va ja ska ta vägen. Jag jämrade mig hela natten och kunde inte sova. Min arm e som små röda golfbollar. Inte roligt. Men annars har de varit bra. I fredags så åkte vi och överraskade Jake med bambu, var väldigt gott faktiskt. Mycket bra, vill dit igen! Sen fick han middan av mig och av resten av familjen så fick han en jacka. Sedan blev det att säga hej då. Jag börjar inse det nu, mitt hjärta ska åka hem. Jag saknar han redan. Jag vet hur jobbigt det blir att inte ha han där och får genast en klump i magen. På lördagen så cyklade vi till skärshullt och gick runt sjön. Vi skulle bada men de började regna så vi cyklade hem. Mysade till det och såg på avatar. Sen igår blev de inte så mycket då ja sitter med examens arbetet. Fy, känns inte som att ja kan bli klar om en månad. Om en månad ska de vara färdig skrivet, tror ja få strunta i jobbet den sista veckan för att hinna med det. Jag har oxå börjat med viltbiologin och förstår den mer nu. Men så kommet torsda komma. Vill det inte. Inte alls. :( men förhoppningsvis kommer ja den 8 september. Fy va underbart ja ska ha då. En hel veckas semester. Hur ja än tänker på detta året vet ja inte hur de kommer att bli. Ja vill resa, ja vill jobba med hundar men framför allt att tiden ska gå, så Jake kan komma tillbaka. Nu får de gärna bli vinter!

9 månader

Sitter här själv i köket och lyssnar till ljuvlig musik. Känner hur rastlösen börjar drar i kroppen. Hur jag än känner av den så får ja ryck. Snälla jag vill inte ha tiden här. Inte än, inte nu.
Så denna vecka, jag har vacklats fram och tillbaka. Vet inte inte vad som kommer hända i oktober, men om ja vill så kan man. Jag får försöka lösa det. Men ja just nu så vill ja bara att det kan stanna upp. Då behöver man ju inte tänka på vad man vill eller vad som händer. Jag vill göra nått med mitt liv och det är ju nu. Mitt nya liv har börjat, jag har gått ner 5,5 kg sedan i april och jätte nöjd med det. Vill inte gå tillbaka till de gamla igen, nu har jag 1,5 kg kvar till mitt mål. Sedan att kunna springa de där 5 km! Sedan blir det en mil! Jag har mål, de finns fortfarande kvar, de blir nog dem jag kommer trösta mig med. Jag är ledsen och mitt hjärta gör ont. Allt. Att snart, så snart få se dig åka hem.

9 månader har snart gått, då vi har varit tillsammans. 9 månader av lycka med dig, och förhoppningsvis kan det bli mer än så. Jag vet att detta kommande år inte blir lätt. Att se dig åka hem om en och en halv vecka blir inte lätt. Fy gör ju redan så ont nu. Allt som du har gjort för mig. Allt du redan gör för mig. Kom hem med tre röda rosor i fredas bara för att säga att du är den bästa för mig och för att du gör allt de bästa för mig. Men att äta våfflor en söndags morgon kanske e att skäma bort en för mycket. Men ja det är jag som ska vara de för dig, du som gör allt de där goda. Det är du som tröstar mig, det är du som håller om mig och det är du som orkar leva med mig. Jag älskar dig. Dina vacka ögon kommer alltid förgylla mig, dit underbara skratt och leende. Fy vad jag kommer sakna dig. Men jag vet att efter en månad så kommer ja till dig. Sen blir det till Jul. Längtar redan dit. Vill ju ha dig! Vill leva med dig. och tänk ingen som ja kan klaga över nu, ingen som tar hela sängen och inga bröd smulor på bordet, ingen som pratar mig till söms. Jag baar önskar att detta året går fort så att jag få se dig snart igen.

Älskar dig, Jake Denzil Bull. <3

365 dagar

Ett år. Ett år, 12 månader, 365 dygn. Ett år. Jag hade nu tänkt att ändra om min blogg lite. Men denna gången behöver jag skriva av mig. Jag hade funderat ut vad ja skulle göra med mitt liv. Efter examens arbetet så hade jag funderat på mitt nya liv. Det var egentligen redan bestämt sedan förra året. Nu blir de ändrade planer. Nu vet ja inte. Allt pågrund av att ja jobbar åtta timmar. Var på att min lägenhet är för liten. Jag som ville ha dig. Jag som fastnade för dig. Jag tycker att de inte kommer bli rätt för dig så därför är ja hård mot mig själv. Men om ja läser master och sen högre. Så kommer ja inte bli klar på väldigt länge. Jag vill leva i nuet. Jag vill leva nu, men ja vet att ja måste se 15 år framåt också. Jag vill inte tänka. Men då vet ja redan svaret. NEJ. Jag får göra nått åt detta året istället för de drömmar jag har haft sedan barnsben. Eller så får jag bara göra så de går ihop. Skaffa större lägenhet, dagmatte och min utbildning som ja vill ha och strävar efter. Jag vill ha Bella. Den urbesöta rysk toy terrien. Men vad hon kostar spelar ingen roll för mig. Om ja ringer dit ikväll eller imon får man se. Man kan alltid ringa säga att man är intresserad och sen får fråga om man kan komma på ett besök. Var på att man måste åka dit. Jag vill att det ska vara bra kemi mellan hund och hundägare med. Men just nu vill jag bara ha större lägenhet. Jag vill inte att ett helt år ska gå till spillo. Ett år. Men det är bara ett år för s De. Stakars hunden. Det är jag som är egoistisk. Men innan ja e klar me skolan och allt så kanske man är runt 30. Då vill ja börja med min kariär. Då vill ja visa vem ja är. Jag vill flytta till mitt hus och börja bygga upp det liv som ja har drömt om. Nu så vet ja inte. Sitter här och trampar vatten. Viljan är så stor och hur glad jag var för att ja trodde de var möjligt. Jag vill så gärna bevisa och få min dröm sann. Jag vill vara glad. Inte känna att ett år går åt att sitta hemma och jobba hela tiden. Men ja vet att mina andra två hjärtan är hemma. Om en hund då tar deras plats är det inte rätt för dem. Det ska vara för båda, för alla. Inte för mig. Därför biter jag mig själv i tungan och tar det hårda straffet. Jag får leva mig utan dig och så går året hå. De 365 dagarna.

Spindel spindel

Spindel spindel Att än en gång får se sin hjälte på bioduken gör att jag får rysningar och sjukt stora förväntningar vad som ska ske. Vad ska Peter ställa till med och vilken kommer vara årets bov i dramat. Årets eller den nya spindlen är denna gång helt ny för mig. Själv så höll inte mina förväntningar. Att en ny Peter ska komma in och bli biten av en spindel. Sedan hjälpa hela new yorks invånare. Killen är inte blyg, han har självförtroende, tror på sig själv och är rädd för kärleken. Men ja om man öppnar ögonen mer och ser, skrapar på hans yta så tror jag att han ändå är sårbar. Ändå tycker jag att det kommer ut lite för mycket saker i redan den "först" filmen. Ja man vet redan att de kommer en tvåa. Men att MJ har byt namn till Gwen och att hennes pappa e polis är sak som störde mig. Man ser också glimtar av hans kamra så det var posetivt. Att hans bästa vän är inte där är tråkigt. Men ändå kunde man förutspå vad som skulle hända på slutet och detta tyckte jag var B. Att se de andra spindel man filmerna och sedan se denna nya så får man kopplingar. Man kan se att den nya likaväl kunde varit den fjärde filmen. Men för att göra det mer spännande så gör man istället en ny film. Jag vill inte heller berätta allt för mycket vad som händer i filmen. Men jag kommer ändå troligtvis köpa den och se den igen. Med tanke på att spindlen är min största hjälte och alltid varit den ända. Kanske för at han är en spindel och i mina ögon en insekt. Alltså ett helt unikt levande varelse till hjälte. Om man tycker om spindelmanen ska man ju självklart se den. Effekterna är mycket bättre och man ser att tekniken har gått framåt sedan de gamla filmerna. När han svingar sig mellan de olika spindel trådarna så kan man känna hans osäkerhet. Det var bra. Man kan också se att det inte finns tråd i armen som Den första utan han får bygga sitt egna vapen. så visst finns det bra saker med filen också. Men serien, lego slet är ju alltid bäst. Hur man själv tolkar den nya filmen och själva spindel manen är ju upp till var och en. Men visst finns han. Visst lever han i new yorks kvarter och räddar de människor som dagligen behöver hjälp. Det finns en spindel i oss alla. Vi får bara ta fram den.

Katt vs Dog

Katt är bra på alla sätt. Tänka sig, jag har själv haft mina i tre år nu :) De små liven, mina hjärtan. Mina bästa vänner och mina bebisar. De är dem jag lever för, det är dem som jag alltid kommer ha vid mitt hjärta. Men katter är bra till så många saker. Att katter är självständiga går det ingen nöd på. Sedan att de kan var lite för egoistiska kanske är den största nackdelen. Katter har deras egna personlighet. Om du skulle frågat mig för fyra år sedan så skulle jag säga att jag aldrig skulle vilja ha katt. Men sedan Arez räddade mitt liv den där sommardagaen så har jag allt att ge tillbaka. De finns i mitt liv och förhoppingsvis så finns dem där 15 år till! :) Men att kunna lära mig mer om dem är nu ännu större. Jag vill utveckla mig som person, det är nu jag kan göra det.

Hund är något man aldrig kan vara utan, inte jag iallfall. Jag har alltid varit en hund människa. Jag låg alltid på hundens mage och sov redan när jag var två år gamal och drömnde mig hur jag pratade med dem. Efter mycket tjat om att jag skulle bli som pappa och att kja kunde ta hand om mig själv. Så fick jag en hund. Jag skulle bevisa för pappa att ja skulle bli som han. En riktigt hundpsykolog. Jag läste massa böcker redan som fem årig försökte lära mig kunna alla hundraser utantill redan då. Jag snodde flera böcker av pappa som jag gömnde bara för att jag skulle bli bäst. Jag skulle kunna prata med hundar. Jag frågade pappa ofta, "Pappa hur pratar man med hundar?" var på att pappa svarade, "Du pratar inte med dem med språket utan med hela din kropp". Jag förstod inte hur man kunde göra det. Hur skulle jag lära mig att prata med min kropp??
  Idag vet jag. Idag ska jag fylla upp min dröm som jag var liten.

Jag kommer alltid ha katten i hjärtat men om jag följs efter hundar så måste jag en dag också sätta spår efter mig. Jag vill upfylla min dröm. Jag vill bli bra på det. Vill bevisa för pappa att jag faktisk en dag kommer prata med hundar.

Så nu har jag nya planer. Jag älskar mina bebisar, Arez och Mira. Mina finaste hjärtan.

Katt vs dog, ja vad ska man säga. Jag kommer aldrig sluta älska djur.

Min dröm är att rädda djur, nu ska jag försöka!! Min tid är här!! Jag vill hjälpa både katter och hundar. Det är i mitt hjärta. Det är så de får bli :)

Jordgubbspaj

Jordgubbspaj

Vad du behöver: ¨
Deg:
3 dl vetemjöl
1 dl socker
1 ägggula
150 gram smör
Fyllning:
Jordgubbar
2 ägg 1 dl socker
Cream fresh (behövs inte)
Form, ta använd små formar, så får man en varsin paj.

 Mycket roligare :)

Vaniljkräm/sås
200 grader i 20 minuter

Avnjut :) Jätte gott och mumsigt.