Jag är glad för att ha er

Nu sitter ja här i slöinge, på en transporthundbur. Och ser ut över fälten. Min lilla kille är i det stora djursjukhuset och ska dra ut fyra tänder. Möjktänder. Jaa sitter här och fryser. Funderar på att gå en runda. Vet sa att han är nog inte klar förens ett tiden. Blir långa fyra timmar. Ja hoppas inte han har jätte ont sen. Har doch ingen mjukmat, så kanske få gå och köpa det. Har man nog tid med nu. Sen hoppas ja inte han har så ont sen heller. Måste ju jobba imon. Igår va det sista avsnittet av torka inga tårar utan handskar. Den var så bra. Om ni inte har sett den så bör ni göra det! Nu! Jonas Gardell har gjort den helt fantastisk. Kan säga att det kom en tår. Men mest frustration över att de människorna inte kunde göra nått. Att de två små gossarna var så frutansvärt förälskade i varandra. Men att de skiljdes åt på ett sånt fruktansvärt sätt. Rasmus och de andra killarna som dog har nu fått mycket större betydelse i den svenska historian. Ja hoppas att det förblir så oxå. Den vill ha inte prata om hur allt annars går. Orkar inte berätta. Men det är fullt upp som vanligt. Just nu vill ja hem igen. Katterna älkskar det. Hemmet. Det nya! De springer runt i lägenheten efter varandra. Albus efter, när de blir trötta på han så springer de upp på nån låda och retar han. Men Mira har förändrats, hon kröp tillochmed upp i Tomas famn igår. Hon är mycket mer social, vill vara med mig överallt. Hon tog platsen istället för albus med att vara med mig på toaletten. Arez har oxå förändrats, har är mer en drömmare, ser ut genom fönstret och undrar vad som gömmer sig där ute. Tillochmed Mira vill gå ut genom dörren nu. Men ja vågar inte ta ut dem. Ännu mer ja måste ha en grind. MÅSTE! Vill inte att dem ska smita ut. Inte bråka med en miljon andra katter som finns på samma gata. Nä, jag är glad att dem inte är tjuriga längre. Glad över att ja kan ha hunden och katterna tillsammans :) jag är glad över att få ha dem <3