Min hjärna har verkligen fått mig att tänka idag
Började med idag på morgonen då jag fick ett sms från mamma.
Jag sitter och tittar på sofias änglar som vanligt och som vanligt blir jag lika berörd. jag gråter som ett litet barn. Där sitter jag i sängen och har ont i halsen, fick det efter engelskan. Men jag visste att det skulle bryta ut när som helst, då jag har haft ont på höger sida av halsen (mandeln) jätte länge. Men ja redan känner jag av hur man fryser i hela kroppen och öronen börjar värka. Så typiskt. Hade börjat att se fram imot festen på onsdag och tänkte att nu äntligen så ska jag kunna ha lite roligt.
Men så svarade jag på mammas sms och sedan ringde hon upp mig. Det var om min försäkring på min sjukdom och jag ska lämna in nya papper. Då sa min mamma som berörde mig något stort och jag fick genast tårar i ögonen. Sedan kunde jag inte prata mer. jag visste djupt inom mig att det som har varit de senaste veckorna har satt djupa spår, men jag vet som innan att det e något som jag måste ta över och allt annat här i livet är värt så sjukt mycket mer. Just nu vill jag ha mina varma pojkvänn här som jag kan gosa mig ner i och pussa lite extra på. Saknar han ändå efter att varit tillsammans hela helgen. Framför allt att han stör mig i mitt pluggande, fy jag har ju fått saker gjorda idag. Klar med arterna så nu ska de bara göras power point arbete och traglas in en efter en. Som belöning till mig själv skulle jag ju gå på festen. Själv, hoppas jag lite att jake också ska dyka upp. Sedan e de vell upp till mig, eller om man ska vänta.
jag kan inte säga hur sjukt stressad jag är överallt, jag tror ju att alla är det. Men mest av allt e jag just nu arg på hur illa min svenska och engelska har blivit, men tanke på min dyslexi så e det vell inte konstigt. Jag vill va bra, kunna skriva. Så jag ursäktar för mina arbeten på viltbiologin.
I lördags natt kom lite som en chock för mig, men mest för jake. Då Arez helt plöstligt fick konstiga ljud och inte kunde få luft. Jag blev som frusen is inom mig och visste inte vad jag skulle ta vägen. Men ja det gick bra ändå och tillslut kunde jag somna. När arez hade fått kramar både av mig och av jake flera gånger. Dagen efter fick arez inte gå en meter fören Jake tittade vad han hade tagit vägen. Men det gjorde inget, jag bara log när jag såg dem där i sängen där dem myste och visste att jag har världens bästa killar!! nej om man ska ta en apelsin och se glad ut och välja någon bra film som man inte har sett på länge. Mysa med katterna istället. Men får träffa min prins på fredag om inte annat. Efter duggan som en bra och fin belöning till mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar