De som va

Så nu sitter jag här på jobbet. Väntar till klockan blir sju...sju till två idag. Nu när jag verkligen märkt hur utbränd jag är. Hur mycket jag skricker på Jake utan anledning. Förlåt. Men ja mina hormoner går så sjukt mycket i vågor och ja hatar de nya p pillerna. Vill inte gråta för minsta lilla och börja bli arg på allt och alla. vill inte de mer. Som idag när jag vaknade och såg på fb när alla hade skrivit om lazerdom och jag blev först arg för att jag sjukt gärna ville med och tyckte de kunde välja en annan tid. Sen blev jag ledsen bara för att jag saknar dem så och för jag vet hur mycket man kan missa. Men att ha pojkvännen där som alltid får mitt hjärta att hoppa två gånger ÄR de bästa som finns. Sen kan man se hur mycket han tar hand om mina älskade bebisar. Pappa upp i dagen :p så söt när han och Mira gosar tillsammans.

Jo nu är jag så trött på att jobba, slita av mig med massor av plugg att hinna med varje kväll. Så jag va glad att jag tog ledigt igår och bara pluggade genom hela dagen. Men ja så nu kommer jag jobba betydligt mindre. Den har jag också slösat alla mina pengar, men ja på nyttiga saker. Köpte mig en one pice som jag älskar och kommer bära runt den hela dagarna bu fast Jake är mindre förtjust i den. Sen idag ska jag förhoppningsvis fixa mitt eller katternas träd idag blir spännande då jag såg att de hade förstört soffan. Genom göra hål i den och kunna krypa in underifrån. Katter. Så nästa vecka blir de bara tio timmars jobb och de kommer nog bara bli så lite varje vecka nu men jag orkar inte mycket längre. Sen har jag försökt att få mina vänner tillbaka. Men att man frågar om de då vill komma fast ja.. Jag försöker. Allt som känns är att man inte får något tillbaka. Men ja vet att jag kan över driva mycket också. Men på ett sätt så känns de inte som att de kan gå tillbaka till de var för. Men jag önskar de så sjukt mycket. Men att jag drog ur mig i från hjärtslaget gjorde saken inte mycket bättre. Men ja de känns som jag inte passar in längre får så mycket konstig energi. Jag försöker ringa och prata men ja de e samma där.. Kan känna hur den mystiska energin genom luren. Åå vad jag önskar att man kunde vandra i tiden. Eller att detta inre hade hänt. Visst visste jag redan att mitt jobb skulle ta mycket och jag kan inte hindra dem ifrån att träffas. Men just nu känns de som att jag inte vet vem dem är bara att dem är där. Vad jag hade kunnat göra allt för en säng nu.. Men jobbet kallar. Idag ska jag faktiskt inte göra något plugg alls och imon blir de en hel del. Men ja. Känner mig ändå lite bättre kanske för att man har kommit lite längre med ex- jobbet. Eller att jag har Jake hos mig denna helgen. Så sjukt glad att han finns där vid min sida just nu. När jag kommer hem ska han få världens största kyss. För jAg älskar han. :)