Halmstad vännerna

Sitter här på golvet som vanligt.
Ont i vänster öra igen.
Vill inte ringa doktorn imon.
Leker med Arez så jag skrattar.
Kan ni tänka att en röd lazer kan vara så rolig.
Snart blir det frukost.
Fast jag ändå inte vill äta.
Saknar ju HAN för mycket.
Men syster är här.
Blir O.C maraton idag.
Sen plugg.
och vill träna lite.
Dock inte så bra.
Men 200 sit-ups gör vell inget?!
6 dagar till julafton
9 dagar till ja får se min stora pojk :)


Tänkte berätta om något som har berört mig så mycket.
När jag stod i duschen, tänkte jag, nu är det bara knappt 6 månader till mina vänner i Halmstad åker hem. Jag har varit så sjukt ensam här i hylte nu de senaste dagarna. Jag har ju ingen här, alla de underbara vännerna finns ju i stan. Dem jag älskar så. Nu ska dem snart åka hem, vem kommer ja ha då. DE tre år som de har varit där för mig, de tre år som de har störtat mig, tröstat mig och hållit om mig. De tre år som vi har skrattat, umgåts, och kramats. De tre år som jag har festat, supit och fått otroligt mycket med minnen. Jag vill inte förlora dem nu. jag vill ha er kvar. Ni finns så hårt i mitt hjärta, fast klistrade där med tejp. Jag vill inte förlora er, jag vill inte att tejpen ska lostna. Ska se om ja hittar silver tejp.

Jag öppnade min skridsko väska, och såg något rött. Som kärlekens färg. Jag drog upp den och tårarna började rinna direkt nerför kinderna. Jag läste, men kunde knappt se, för jag visste att det stod något så fint och underbart. Mina tårar ville inte att jag skulle se, mitt hjärta viste redan att jag inte behövde, det var så underbart fint ändå. Jag läste, blev ännu mer berörd. Tårarna rann ännu mer längs kinderna och ända till tröjans kant. Jag fick så fina ord, det berörde, fick ett ljus. Av en tjej som verkligen varit där för mig, som verkligen har förstått mig. Hon är en så sjukt fin vän. Jag vill inte förlora henne, med henne har jag aldrig tråkigt och om ja har det, så livar hon upp det. Hon är en sådan stor stjärna, den stjärnan som ska lysa upp på himlen och se hur fin hon är.

Men ja halmstad vännerna har lämnat spår i mig. Innan visste jag inte vad vänner var, att bli bedragen, sviken och lämnad. Nu vet jag var vänner är, för jag har dem finsate som finns. Jag har ju Halmstad vännerna, dem bästa. Tack för dessa tre åren, ni kommer aldrig lämna mitt hjärta. (Hålls fast med silver tejp)