Boken och jag

Kom hem vid nio igår, fortfarnde rödsprängda ögon och tankar ända upp till hjärnkantens högsta topp.

Men alla saker verkade bara bli värre utav allt, att skriva ett blogg inlägg om den underbara vistelsen i värmland som nu istället känns helt borta och förstörd. Idag vill jag bara helst sitta hemma och inte göra ett skit.

Igår hade katterna tuggat sönder data musen ige...har inga kvar nu. Sen så hade jag fått en rolig räkning av skridskoåkningen på 900 kr och kommer nog säga upp mig eller säga att jag inte har åkt alla gånger denna terminen, varför då 900 kr!!!! Blir nog slut med det nu...lite mkt mer än vad ja trodde. och 200 kr kvar på denna månaden hjälper då inte till mkt. Plus att jag ska betala av boken. Sen fick jag reda på att jag ska ta cellprov nästa vecka..suck. Men ja det var ju väntat, fast ja ser inte fram imot det heller. Måste lösa ut de på nått sätt bara. Sen har vi med skolan, ska läsa kapitel fem till måndag och förstå det, så måste börja snart. Sen börja med abetet och med tanke att ja kanske inte hittar någon att vara med så blir det svårare att göra det själv. Men jag ska försöka att lösa det.

Idag blir det kalas, men ja som sagt istället önskar jag att jag kunde gå tillbaka i tiden. Jag ångrar så mycket, vill att allt ska gå tillbaka till det normala. Förstå varför just jag e rädd, för att ha en pojkvänn och vänner samtidigt. Men det kommer ju funka på nått sätt, visst glider man från dem. Men på slutet så löser det sig ändå. Jag vill inte förlora Jake. han e den mysigaste, finsaste och sötaste kille jag har mött, att såra hans känslor då så förstår ja hur ledsen han e på det och mig. Just nu vill jag bara få en bra plan att få han tillbaka till mitt hjärta igen.

Ikväll e det fest hos petra och jag komemr nog inte orka att duka upp, vill bara inte. Men ja tror bara inte jag kommer sitta där och kunna ha roligt. Det blir jag och boken, ensama i detta höstväder.